Hasslarps Sockerbruk

Berggren, C. [första från vänster, översta raden]; Skog, P. [andra från vänster, översta raden]; Eriksson, B. [tredje från vänster, översta raden]; Olsson, F. [fjärde från vänster, översta raden]; Johansson, J. [femte från vänster, översta raden]; Lindberg, Egon [sjätte från vänster, översta raden]; Nilsson, Albert [sjunde från vänster, översta raden]; Lindsjö, Karl [åttonde från vänster, översta raden]; Jönsson, Peter Hasslarp [nionde från vänster, översta raden]; Magnusson, A. [tionde från vänster, översta raden]; Bengtsson, P. [elfte från vänster, översta raden]; Jönsson, L. [tolfte från vänster, översta raden]; Bokelund, Karl [trettonde från vänster, översta raden]; Lundin, A. [till höger, översta raden]; Andersson, Alfred [första från vänster, andra raden]; Löf, J. [andra från vänster, andra raden]; Björk, P. [tredje från vänster, andra raden]; Wiberg, C. [fjärde från vänster, andra raden]; Björk, E. [femte från vänster, andra raden]; Vilhelmsson, A. [sjätte från vänster, andra raden]; Johansson, Artur [sjunde från vänster, andra raden]; Lamberg herr [åttonde från vänster, andra raden]; Melander, J. [nionde från vänster, andra raden]; Persson, K. Hasslarp [till höger, andra raden]; Jönsson, L. [första från vänster, tredje raden]; Persson, E. [andra från vänster, tredje raden]; Ljungkvist, S. [tredje från vänster, tredje raden]; Karlsson, A. [fjärde från vänster, tredje raden]; Böcker, O. [femte från vänster, tredje raden]; Knutsson, K. [sjätte från vänster, tredje raden]; Hellberg, A. [sjunde från vänster, tredje raden]; Olsson, Sture Hasslarp [åttonde från vänster, tredje raden]; Holmberg, Åke [nionde från vänster, tredje raden]; Nilsson, Anders Hasslarp [till höger, tredje raden]; Rosqvist, Carl [första från vänster, sittande]; Ekström, E. [andra från vänster, sittande]; Nilsson, Edvard [tredje från vänster, sittande]; Sylvan, O. [fjärde från vänster, sittande]; Allsing, C. [femte från vänster, sittande]; Simmons, Otto [sjätte från vänster, sittande]; Pettersson, John [åttonde från vänster, sittande]; Hallström, Alma [nionde från vänster, sittande]; Svensson, August [tionde från vänster, sittande]; Andersson, Nils Hasslarp [till höger, sittande]

gruppfoto av de närvarande vid kommunfullmäktige i Kattarps sista sammanträde.Personnamn - AvbildadBrunnström, Göran [nedre raden, första från vänster]; Bäcklund, Ruth [nedre raden, andta från vänster]; Olsson, Greta [nedre raden, tredje från vänster]; Wemmert, Sonja [nedre raden, fjärde från vänster]; Svensson, Rune [nedre raden, femte från vänster]; Persson, Stig [nedre raden, sjätte från vänster]; Åkesson, Per Åke [nedre raden, sjunde från vänster]; Bynke, Stig [nedre raden, till höger]; Hansson, Olle [mitt raden, första från vänster]; Åkesson, Hans [mitt raden, andra från vänster]; Persson, Sten Kattarp [mitt raden, tredje från vänster]; Bengtsson, John Kattarp [mitt raden, fjärde från vänster]; Johansson, Gösta Kattarp [mitt raden, femte från vänster]; Larsson, John [mitt raden, sjätte från vänster]; Johansson, Bror [mitt raden, sjunde från vänster]; Carlsson, Arne [mitt raden, åttonde från vänster]; Nilsson, Sture Ödåkra [övre raden, första från vänster]; Persson, Yngve [övre raden, andra från vänster]; Nilsson, Malte Kattarp [övre raden, fjärde från vänster]; Carlsson, Kjell Åke [övre raden, femte från vänster]; Thelin, Nils Kattarp [övre raden, sjätte från vänster]; Åkesson, Rune [övre raden, sjunde från vänster]; Ahlbin, Nils [övre raden till höger]

Hasslarps sockerbruk och sockerbrukets historia

Bra kommunikationer, jordbruket runt omkring samt närheten till Hasslarpsån avgjorde valet av plats för att etablera ett sockerbruk. Nordvästra Skånes Sockerfabriks AB beslutade 1895 att bygga ett sockerbruk i området som kallades Lyckåker. Det nya bruket planerades som ett andelsföretag med betodlarna själva som delägare. När verksamheten startade bytte man namn till Lyckåkers Sockerförädlings AB. Bruket stod klart i oktober 1896.

Det var inte så lätt som man först trott att sälja andelar i bolaget varför man tvingades söka kapital också från annat håll. På grund av diverse problem med produktionen samt motsättningar inom styrelsen och mellan de olika ägarintressena gick företaget i konkurs knappt ett år efter starten. Lyckåker var från början ett namn som man trodde skulle bringa tur över verksamheten. Efter misslyckandena började man allmänt tala om Olycksåker varför man 1898 bytte namn till Hasslarp.

Söder om fabriken anlades efter hand flera stora dammar som användes för tvättning av betorna. De senast anlagda dammarna är de s.k. Fleningedammarna och dessa anlades i början av 1980-talet och ligger längst söderut av dammarna.

1907 slogs samtliga svenska betbruk och raffinaderier samman till Svenska Sockerfabriks AB (Sockerbolaget). Undantagna var bruken i Mörbylånga, Lidköping och Linköping vilka tillsammans bildade Mellersta Sveriges Sockerfabriksaktiebolag. 1908 fanns i Sverige 21 råsockerbruk, 3 saftstationer och 10 sockerraffinaderier. Sockerbolaget var efter bildandet Sveriges största företag sett både till antal sysselsatta och till produktionsvärdet. 1936 köptes Mellersta Sveriges Sockerfabriksaktiebolag upp av Sockerbolaget och ett svenskt monopol på sockertillverkning var ett faktum.

Mellan 1948 och 1963 lade man i rationaliseringsiver inom sockernäringen ned 12 betsockerbruk och 4 raffinaderier stängdes. Under 1950-talet byggdes de bruk, som inte lades ned, om från råsockerbruk till strösockerbruk. 1970 återstod 6 strösockerbruk (Hasslarp, Karpalund, Köpingebro, Örtofta, Roma och Mörbylånga), ett råsockerbruk (Jordberga) samt ett raffinaderi (Arlöv).

1968 ombildades Sockerbolaget till Cardokoncernen. 1993 Övertog den danska koncernen Danisco Sockerbolaget av Cardo. Ungefär samtidigt lades sockerbruket i Hasslarp ned. Fram tills nyligen fanns 3 sockerbruk kvar i Sverige (Arlöv, Köpingebro och Örtofta). I dag finns endast Örtofta och Arlöv kvar. Köpingebro lades ned 2006.

Från beta till socker

När betorna tvättats skärs de sönder till betsnitsel, som lakas ur med varmt vatten i ett extraktionstorn. Den urlakade snitseln pressas ihop till betmassa, som kan användas till djurfoder som den är eller vidarebehandlas till betfor. Råsaften innehåller cirka 15 procent socker men också en del äggviteämnen som måste tas bort. Detta görs med hjälp av kalk och kalkstenen bränns i en kalkugn. Släckt kalk i lösning blandas med råsaften. Därvid bildar föroreningarna en fällning som kan tas bort, och efter att saften behandlats med kolsyra fälls även kalken ut. Kvar blir en klar ljusgul saft, som kallas tunnsaft. I indunstningsapparater kokas vattnet bort med hjälp av ånga och saften blir tjockare. Sockerinnehållet har nu ökat till 70 procent. Tjocksaften pumpas vidare till stora kokstationer där sockret kristalliserar. Det är en ganska omständlig process som måste upprepas ett par gånger. Vid det första sockerkoket fälls bara ungefär hälften av sockret ut. Blandningen av kristaller och kvarvarande saft centrifugeras så att sockerkristallerna skiljs av. Resterande saft kokas på nytt tills det inte finns mer socker att utvinna. Den rest som ändå blir kvar kallas melass och används för djurfoder och tillverkning av jäst och sprit.